Dagens fråga??
Idag har jag gått och tänkt på en fråga eller flera stycken.. Men jag spara dem till framtida inlägg...
Dagens fråga fortsätter lite på gårdagens fråga....
Varför är det ofta så att när man behöver prata om något som man själv tycker är jobbigt, tungt och man verkligen behöver prata ut så vill inte vännen höra på?? Nä då kommer kommentarer som: jag måste kila, jag ska bara hänga tvätten, kan vi inte ta det en annan dag osv ursäkterna kan göra många...
Är man en (bra) vän som gör så? visst kan man vara upptagen person men vid flera tillfällen?? Oftast kommer kommenteren efter man har sagt att man mår skit eller jag är ledsen..
Sen förväntar sig vännen att man ska sitta och lyssna, stötta och pusha när den har det svårt m.m. Det gör ju inte saken bättre..
Varför ska man lyssa på annans "skit" när man själv inte kan få prata ut om sin egna??
Jag kan erkänna att jag har inte en vän, inte en enda som jag kan berätta precis allt jag känner för... Visst har jag några vänner men ingen av dem tyvärr skulle jag vilja belasta med min "skit"... Jag har min man som stöttar, pushar och tröstar.. jag berättar mkt för han men det finns ändå den del tankar som ingen vet om mer än jag själv..
Jag önskar ibland att man hade någon som kunde ringa till dygnet runt om man behövde och alltid ställde upp för en.. Jag upplever mig själv som en god lyssnare... bättre på att lyssna än att prata kanske... Så vill någon ha en att prata med så finns jag alltid tillgänglig (kanske inte när jag är död eller det vet jag inte)
Ni som läser min blogg hur upplever ni det? Har ni vän/vänner som ni kan berätta precis alltför? Är den en barndomskompis, familjemedlem eller någon annan?? Känner ni igen er i det jag skriver att vännen/vännerna gärna skippar att lyssna när det börjar bli tufft?? Ni som inte har någon som ni kan berätta allt för skulle ni önska det??
Kommentera gärna!!
Idag annars har det inte hänt så mkt... har haft en tvättdag... en maskinen pajjade.. alltid händer det något när vi ska tvätta...varit i stallet och fixade det samt motionerade en häst...sen hem tvätta lite till så ida har 4 maskiner tvätt tvättats.. men vi har så dåliga torkmöjligheter här så all tvätt kommer vid 21.00 hänga överallt i våran lägenhet vilket är skit tråkigt...
Vad det gäller matintag så har det blivit en pizza vilket inte var bra, men en promenad efter så blev det väl lite bättre...
Nu ska jag titta på Dear John och njuta av att man städade allt igår... Min man kommer troligtvis sova över på jobbet men vi får se..
Imån blir det vanliga sysslor.. stallet, träna hästar, träna själv, umgås med mannen m.m.
Ha en bra onsdagskväll!!
Avslutar med lite kommentarer med svar...
Kommentarer från vad är värt....:
Sussi
Man ska inte hålla saker och ting inom sig, man ska säga det man känner, men man ska också tänka på hur man säger det. Inte bara slänga ur sig saker i stundens hetta. Om det är något man stör sig på hos någon så ska man tala om det.
Man ska vara lite egoistisk men inte så att det går till överdrift, för då kommer man bli odräglig att leva med/ ha som vän.
Kämpa på systeryster, vi får stötta varandra. Tänk såhär: Jag kan inte vara sämre än min syster och hon går dagligen en liten eller längre promenad. Gör det till en utmaning och skicka ett meddelande till mig på fb så skickar jag ett till dig. Vi kan ge varandra utmaningar. Sen om vi gör dem är upp till oss själva, vad säger du?
svar: Självklart ska man tänka sig för innan man kläcker ut sig.. och alla är vi egoistiska det kommer man inte undan med.. även om man säger att man inte är det..
Ja vi får stötta varandra.. jag behöver verkligen stöttning..självklart nappar jag på utmaningar.. jag gillar att "tävla" framför allt att vinna hihi.... Blod, svett och tårar här kommer jag...
håller med föregående kommentar. jag är lite av en "expert" på att hålla saker och ting inom mig. Resultatet blir bara att man mår skit. en dag kokar det över. man ska säga vad man tycker och tänker men man ska ta det på rätt sätt. det värsta som finns är ju folk som häver ur sig saker utan att tänka efter först. det kan såra hemskt mycket även om personen i fråga ber om ursäkt, för taggen sitter redan där.
2010-04-21 || 
19:06:53
jag kan absolut känna igen mig i just det du skriver att man jämt lyssnar och ställer upp för alla och när man själv vill "belasta" nån så är dom upptagna. Men jag tror inte att det är riktigt medvetet. Jag vet att vissa av mina vänner dom vet inte hur dom ska göra så det lättaste är att fly undan. Jag har en vän som jag verkligen kan berätta allt för utan henne vet jag inte vad jag skulle göra. Hon finns dygnet runt. Mycket tror jag oxå handlar om hur man själv vågar att lita på andra personer. Det kan vara svårt. kram kram
Gillar din header. Stllren
Jag har inte heller någon vän som jag pratar med om problem med. Det räcker med min man. Visst det kännas lite trist, men jag är heller ingen jätte öppen person som delar med mig av allt.
Sånt där är så himla svårt för om man tex har problem i förhållandet och berättar detta för en kompis så tycker i all fall jag att det känns lite småpinsamt att träffa kompisen sedan när man är i sällskap med sin partner, det känns som att kompisen tänker illa om partnern då på grund av av vad man tidigare sagt. Därför låter jag helst bli att beklaga mig för kompisar.
Jag har min syster, henne kan jag prata med om ALLT!! Men i övrigt har jag ingen som jag kan "beklaga" mig för. Vill inte "belasta" ngn med mina problem och vill inte verka "jobbig". men det är ju tyvärr sån jag är, allt ska va så himla bra hela tiden. Det var delvis därför jag startade min blogg, för att kunna vara mig själv. Inte bry mig om ifall jag är "jobbig och deppig" det behöver inte va så bra hela tiden, för jag tvingar ingen och läsa.Men sen vill jag att alla ska kunna komma till mig när dom har problem, varför skulle inte jag kunna gå till dom?? Men sen måste man kanske hejda sig lite med och inte bara prata "bekymmer" för då tröttnar nog vännerna runt omkring för man vill ju ha lite "glatt" tillbaka med... antar jag.
