Phu vilken natt..

Denna natt var inte alls kul... Kunde inte somna... Hade för många tankar om kärlek... Jag saknar Jonas nått så otroligt mkt, hans kärlek, hans kramar, puss, kyssa ja precis allt..  Ville så gärna bara krypa ner i sängen och hålla om han och krama han.. Många tankar om hur längesedan det är vi kramades, pussades och kysstes m.m... men jag kom aldrig ihåg nått igår och det gjorde att jag låg bara mer och tänkte...

Att åka till Stockholm under bröllopshelgen och Love 2010 helgen var ju inte någon toppen idé för det är typ det ända jag har tänkt på sista tiden att jag saknar han så mkt.. Jag saknar att höra att Jag Älskar Dig!! Du är mitt allt!!

Men tyvärr är ju chansen inte så stor att man får höra det igen..eller?? Just nu känns det inte så och det gör det ännu jobbigare.. Jag hoppas verkligen att jag hittar tillbaka till mig själv som jag en gång var..

Trodde jag var stark och hade accepterat men det var väl bara önsketänkande.. För nu står jag verkligen på ruta ett igen om inte noll..

Dagen kommer att tillbringas i stallet på fm och sedan hem och möblera om lite för att sedan åka till lgh och hämta det absolut sista.. så denna dagen kommer att vara lite slutet.. jag har inget mer att göra med lgh eller nått annat... Får väl se hur det går.. jag ska försöka att hålla ihop och känna mig stark så Jonas slipper se mig ledsen..

Nä nu hinner jag inte sitta här mer om jag ska hinna med allt som jag måste..

Ha det gott

Kramar till er...

*tror att det är Sessan som kommenterat, men jag kan ha fel*
Postat av: Sessan

Oj. jag var visst lite för snabb när jag kommenterade sist, men du lyckades ju lista ut att det var jag i alla fall... :O)



Hur har det gått sen du kom hem?

Hjälper hästarna dig att skingra tankarna lite? Hoppas att möbleringen gått bra.



Förstår att du försöker låta bli att kontakta jonas. och det kanske är bra, men samtidigt vet jag att det ibland faktiskt kan behövas att man ska träffa en person för att man ska kunna gå vidare och hitta dig själv. Ibland måste man få lov att vara jobbig och ställa alla svåra och tuffa frågor. Klart man undrar VARFÖR det blev som det blev, och klart man måste få ett svar på det innan man kan börja bearbeta!



Hoppas ju iof fortfarande att han någonstans ska upptäcka att det fortfarande finns en glöd, som går att väcka till liv igen. det är i alla fall vad jag håller tummarna för. :O)



Kramar

2010-06-22 18:24:13
Blogg/Hemsida: http://sessan85.blogspot.com

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

        Kom ihåg mig?